Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Väntetiden för patienter som ådragit sig höftfraktur till operation är ofta lång och kan uppgå till över ett dygn. I första delen av vårdkedjan är det ambulanssjuksköterskan som möter patienter som ådragit sig höftfraktur och omhändertagandet där smärtbehandling ingår genomförs med stöd av upprättade vårdriktlinjer. Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar enligt svensk lag att den prehospitala akutsjukvården som genomförs ska vara evidensbaserad.Syftet med denna studie var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattningar om möjligheten att bedriva evidensbaserad vård vid prehospital smärtbehandling av patienter med höftfraktur. Detta är en kvalitativ studie med beskrivande design.Resultatet visade att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan uppfattade generellt att vårdriktlinjerna var tydliga och lätta att förhålla sig till. De uppfattade att smärtbehandling var väl fungerande och evidensbaserad.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat.

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning.

Att arbeta evidensbaserat innefattar både ett förhållningssätt och en process, vilket ställer krav på den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie användes och artiklarna valdes utifrån systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, från fyra olika länder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Med sjukvårdens växande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att ställa krav på vetenskaplig tillförlitlighet när det argumenteras för eller emot olika omvårdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad genom följande specifika frågeställningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvårdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frågeställning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd från ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vårdkvalitén, samt brist på resurser, brist på utbildning och brist på stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt säkrar de resursbehov som presenterats.

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.Jag har sökt svar på följande frågeställningar:? Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling..

Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på.

Bakgrund I kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) går att läsa: ?Sjuksköterskans arbete ska ? bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet ??. Detta innebär i praktiken att evidensbaserad omvårdnad (EBN) borde genomsyra all omvårdnad. Så är dock inte fallet och arbetet med att implementera EBN i vården bör intensifieras. För att möjliggöra detta krävs ett förändringsanpassat ledarskap.Syfte Syftet med litteraturstudien är att beskriva vad som hindrar och vad som skapar möjligheter för användning av omvårdnadsforskning och evidensbaserad omvårdnad med ett särskilt fokus på ledarskapsfunktionen.Metod Studien är en litteraturöversikt beståendes av 10 vetenskapliga artiklar.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap om trycksår i omvårdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrån två kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdanden av trycksår, påverkades av attityder, kunskapsnivå samt den organisatoriska struktur som råder på arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbättringsarbete har uppvisat en förbättrad kunskapsnivå. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsättning till en förbättrad följsamhet, gällande tillämpning av evidensbaserad kunskap i omvårdnaden av trycksår. Dock förekommer bristfällig, inadekvat såväl som föråldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.